Idag slutade jag på jobbet.
Liksom for good. Eller kanske inte, kanske ska jag återuppstå som fågel fenix, eller rättare sagt timvikarie. Det får framtiden utvisa. Lite konstig dag, städade med nya chefen på morgonen och sen stod jag i kassan och sen var det tack och ajö liksom. Jag ska träffa alla på lördag, det får bli mer ordentligt hejdåande då. Ändå folk jag har träffat 5 dagar i veckan i 2 år. Det känns. Det fänns, som Saskia skulle säga.
Saskia ligger brevid och fiser. Det är liksom så lätt gjort att jag tröstmatar henne när hon löper. Skitdumt. Nu har jag en hund som både läcker och stinker. Hur tänkte jag där liksom.
Inte bara sorgligt att sluta jobba. Jag är liksom ingen utpräglad jobba-och-göra -rätt-för mig människa. Jag är mer en sovmorgon och gå o fika människa och det får jag tid med nu. Om inte AF hittar på något skit. Jag är lite rädd för AF. Men om Gud vill och röven håller får jag stämpla och vara i fred. Det är väl ändå inte för mycket begärt?
Hoppas du har tur på Af!
SvaraRadera