Lördagsnytt

Hej små knattar
Solen skiner och jag har inga skor. Eller jag har några skor varav 3 är funktionsdugliga o resten har jag köpt för att de är fina och således använder jag dem aldrig. Så är det med skor.
Igår träffade jag arb.ter. igen angående handleden. Hon sa att när jag får panik för att jag har ont så får jag mer ont så jag få försöka bearbeta paniken. Det låter vettigt. Hon är så fin och kompetent. Om jag var chief skulle jag bara anställa kvinnor 50+ så det så.
Sen gick jag på bolaget som alla andra och knödde, en kille fick skäll för att han inte tagit korg och följdaktligen tappat en flaska i golvet.
Jag fylldes av sympatier för pessonalen, jag vet hur det äääär! Jag skulle här kunna ha ett långt inlägg om hur människors aggressioner/behov av att köra med andra luftas på butikspersonal men det är nog ett helt eget blogginlägg så skit i det.
På kvällningen försökte jag o Linda dricka viiin men efter tre glas gäspade jag käken ur led o gick hem. Svagt.
Vidare har Bob Hansson lagts till på min shitlist. Nej jag har inte läst Dingo Dingo men Bobban går in på listan enbart på sin uppsyn och ego.
Annars har jag bara jobbat o sovit.
Nä just det jag var på ölcafét efter SKANDALMATCHEN!
En tjomme går in på plan och klipper till motståndarlagets målvakt. Han är alltså ett dåligt fotbollsfan. Alla goda fotbollsfans vill nu döda honom eftersom de är ansvarsfulla människor som kan hantera sina aggressioner. Så går det till i vuxenvärlden.

The end

Här är en av apokalypsens sju ryttare.




God afton medborgare.


Idag skulle jorden gått under enligt något amerikanskt snille. Nu är hon fem i tio och från mitt fönster ser jag att Rasmusgatan ligger där den brukar alltså kan Ragnrök icke ha kommit. Rasmusgatan kommer ju förvandlas till en Brevätande Bombian enligt den fornnordiska mytologin och löpa bärsärk med sina homies Fänrisulven och Midgårdsormen. Men nu blev det ju inget med det.


Skönt på sätt o vis för min lördag var som en måndag så jag hade då rakt inte tid med någon apokalyps. Jobba, äta middag och titta på Sons of Anarchy o sen var den dagen gådder.
Jag är ändå glad att jag inte är med i ett MC-gäng och handlar med vapen o sånt, verkar sjukt stressigt. Det är liksom Polisen och den andra polisen och rivaliserande gäng hela dagarna och innan man få gå o lägga sig måste man gömma alla liken.

Vapnen i serien kommer från IRA och från Gaza. Nu är jag inte med i någotdera befrielsekrig men jag skulle bli väldigt förvånad om vapenfabriker kan finnas i Gaza och dessutom producera ett sånt överflöd att de exporterar till USA. Jag har mera tolkat det som att inget kommer varken in eller ut därifrån men det är klart då blev det inget exotisk touch på teveserien.

Och irländare är ju alltid bra för dramaturgin, plus att jänkare liksom ba ääälskar the old world och har en oerhört romantisk bild av Europa.

Fast jag gillar serien, den är actionspäckad och skådisarna är bra. Dessutom är Henry Rollins med som bindgalen supernazist. Bara en så sak

Birkenschtokk monday

Har hämtat mina splajs nya Birkenstock. Tydligen ska man inte syssla med begagnade skor när man har fel på klövarna. Han på löplabbet sa Birkenstock så Birkenstock it is.
Hejdå bubbelgumsrosa Crocs och hello Preussen.
Jag hade tänkt skriva mer men jag har förjävla ont i handen.

Denna har inget med saken att göra men iiiiih! Fötterna! Fötterna!

Normalbrand

Jag drog till icamaxi för att handla mitt dagliga bröd. Jag kom hem med hårfärg, oxpytt ett bröd och en ost. Äkta bra handling. Äkta lönt att cykla till världens supermarket för det liksom.

Jag skrev ett rafflande inlägg om boken "Dingo dingo" för två-tre dagar sedan som gick upp i rök för att blogger hade tekniskt fel. Jag tänker då sannerligen ta den här bloggen till wordpress inom kort för goddammit vad det är sämst när ens viktiga text raderas.
-Jamen varför skriver du på datorn o kopierar din text till bloggen, kanske du undrar.
-För att jag inte är helt jävla anal, säger jag.

Ananans har jag inte gjort så mycket, jag städade som vanligt. Bland annat bokhyllan för jag ser den hela tiden nu när jag bytt plats på soffan. Jag ser även en liten klutt med spindelväv/damm (båda?) under lilla extrafönstret. Så kärt!
Dö-Nilsson kom på trekaffe och jag åt 2 (zwei) mazariner valle volle bjän. (det är franska och betyder att det är jag värd).

Sedan har det varit årsdagen av både skotten i Ådalen och Staten Israels bildande.
Eller katastrofen som Palestinierna kallar den. Demonstrationer i dag i Palestina och i hela världen. Israel har tydligen skjutit 10 demonstranter.
Nu ligger visserligen Israel mycket långt från Ådalen men jag tror ändå de gjorde det till minne av några andra maktlystna svin.

Fridens liljor

Limp Wrist

Jag har ont i handleden. Till o med när jag datar.
Och jag eeelskar att data. :(
Alla sover i hela världen utom jag och fåglarna på Seved.

De fyra årstiderna

Ouch
Sitter och smälter den extremsmarriga maten jag precis rörde ihop. Jag tog fryst asiatisk kryddmix (=koriander, chili, ingefära och etwas besonderes) rörde ner i fräsch kräm, smetade in laxfilé och ungsbakade. Ackompanjerade det hela med färsk vitkål och paprika med sesamolja och soja.  Shit mi gaad så gott det blev.

Plus att det var lättlagat vilket är lite a och o sådär vid halvåttastrecket när det börjar kurra lite i magen.

När jag kommer hem från jobbet vill jag gärna lägga ner all verksamhet men så funkar tydligen inte vuxenlivet. Till exempel måsta man ha sitt dagliga bröd. Och duscha, åtminstone till de större högtiderna.

Våryran tar sig i uttryck av att jag vaknar hiskeligt tidigt och tycker det är dags att gå upp men sen blir jag trött som ett jehu under dagen. Skönt ändå att sluta skylla på brist på ljus och gå rätt in i vårtröttheten. Sen kommer sommarslappet och sen, ja då är det dags för en höstdepression. Sedan är det mörkt och då blir jag trött av mörkret.

 Ja det är sannerligen inte lätt att vara liten och jämntjock.

Krama era söner

Igår när jag skulle hem på lunchen och tvätta cyklade ett barn in i en stolpe så det sa pang.
Jag och tre tysktalande kurdiska farbröder gick dit för att kolla läget och eftersom det var dåligt ställt med både tyskan och kurdiskan hos mig och barnet gick vi till mitt jobb och inväntade föräldrarna.

Barnet är lite yrt, illamående och har ont i huvudet och vi småpratar lite sådär som man gör när man inte riktigt vet vad man ska göra.

Till slut kommer pappan och säger det första han gör:
-Kan du öppna och stänga munnen?
Thats it liksom. Kan du öppna och stänga munnen. Ingen kram, inget hur mår du, inget jag blev så himla orolig vad fint att du mår bra.
Varför?
Barnet är en pojke.
Kanske dömer jag pappan för hårt. Men jag tror inte att det är en slump att pojkbarn får så lite tröst och så lite plats för känslor som rädsla och oro.

För några somrar sedan satt jag och några kompisar vid en badplats och en annan liten kille cyklar omkull i gruset. Han gråter och gråter och gråter men hans pappa bara står där och säger:
-Det är lugnt, vi ska spela lite fotboll nu.

Okej, jag har inga barn. Jag kanske gör en grav felbedömning nu. Igen, jag kanske dömer pappan för hårt. Men kan en unge få för mycket kramar? Behöver inte alla, stora som små få bekräftat att alla känslor är okej?

Annars lär sig barnen att en kille inte gråter, en kille visar inte sina känslor och en kille behöver ingen tröst. Killar som gör det är inga riktiga killar. Precis som deras pappor lärde sig en gång när de var små och cyklade omkull.

När jag tänker på barn och könsstereotyper blir det oftast småtjejernas situation jag som stortjej upprörs mest av. Men detta är fan småkillarnas stora förlust.

Gör inte era söner till känslomässiga krymplingar.
Krama era söner.

Geek Gurl

Det har varit Intergalaktiska Star Wars-dagen på Facebook och jag blir alldeles till mig av alla bra fraser jag inte hunnit ha som statusuppdatering så jag kör en liten best of här:

-Boring conversation anyway.

-Aren't you a little short for a Stormtrooper?

-No! It's not true it's impossible!

-Hurrrrl Hurrrrl

-You will take me to Jabba now.
-I will take you to Jabba now.

-Who do you call scruffylookning?

-Red leader standing by

Äsch alltså jag kan fortsätta hur länge som helst. Typiskt synd att alla mina gamla Star Warsgubbar är borta. Och nej, de nya filmerna är inte ens i närheten.

Filifjonkan filosoferar

Idag har jag varit ledig+det har varit kallt, då får man vara inne hela daan, det står i lagen.

Först och främst spelade jag extremt onödiga Cityville och sov en bra stund.
Därefter städade jag litta sedan började jag med köksrengöring och det är ju inget bra.
När jag kom tillräckligt nära för att torka av ett kafferinn såg jag alla möjliga andra obehagligheter.

Nä, det finns en anledning till att man bara ska ta disken och det värsta på spisen. Annars står man där helt plötsligt som en Filifjonka och skurar lister och desinficerar nyckelhålen med aceton och jag vet inte vad.

Sen ryckte Dönilsson med mig på en mathandling. Älska att gå på Stor-Ica. När man är van vid hej-kom-å-hjälp-mig affärer så som Özen och Ful-Ica ter sig en stormarknad en smula så som paradiset på jorden. Köpte massa värda saker och en vaniljmunk. Den var trevlig men smulig.

Nu ska jag sitta med datorn resten av kvällen för hujedamej vilken slitvarg jag varit idag.

En ovanligt röd söndag

Stoppa borgarna i papperskorgarna

Jag blev tillsagd på skarpen i söndags att skriva något nytt och hot går ju hem så jag gör väl det då. Efter en oändlig radda lediga Påskdagar var det första maj och att ka-chinga in ännu mer ledig tid. Ka-ching!

Piffad till tänderna stegade jag till Möllevångstorget. Jag hade nog tänkt demonstrera men jag kom liksom av mig. Det var som att ingen hade riktigt roligt. Kan också bero på att alla frös.

Världens tidigaste sommar har nämligen ändrat sig och kommit på att den ville vara världens tidigaste vinter.

Roligt var det däremot att mingla runt. Vid min vansinnigt höga ålder går man ändå mest på demonstrationer av sociala skäl. Tjingsa runt lite, kolla hur mycket kompisars barn har vuxit. Ganska mycket hade dom vuxit. Sammanlagt säkert ett par meter.

Jag såg lite av demonstrationen inifrån en resturang där jag smörjde kråset medan de förtryckta massorna gick ute i spöregnet. Lite som en rysk aristokrat sekunderna innan det smällde i Leningrad.

Sedan hade jag en kanonkväll på På besök. Kan vara malmös trevligaste bartender som presenterade den ena godölen efter den andra. Sen rultade jag hem med hjälp av Skriet från Augustenborg som faktiskt inte bara bor nära på internex utan även AFK.

Måndagen var dryg men karaktärsdanande.

I morgon är jag ledig igen. Jag har inte varit så här mycket ledig sedan Branting brann och det var mycket länge sedan ska ni veta.