Årskrönika

Gud så härligt att ha en blogg och kunna summera Året Som Gick!

Jag tänkte skriva att 2010 är året då jag fick både jobb och lägenhet men sen kom jag på att jag fick lägenheten 2009 så det går ju inte.
Men vad fan en anställning är inte heller illa pinkat. Helt plötsligt har jag en budget som går runt varje månad i stället för bakåt, bakåt, bakåt. Vem vet till 2011 kanske jag har betalat av lån och kommit i kapp. Det vore skönt.

Jag började året med att bli utförsäkrad. Det var svårt.
Jag kan meddela att det räcker inte alls med positivt tänkande för att reda ut sin ekonomiska situation. Jag höll ändå huvudet högt och sökte jobb och var lösningsinriktad. Till slut hade jag så mycket ångest att jag inte kunde arbetsträna fyra timmar om dagen utan fick gå ner på två timmar.
Visst ska människor som jag hjälpas tillbaka till jobb efter lång sjukskrivning men indragen sjukpenning som en pistol mot huvudet är en hjälp jag betackar mig för.
Jag fattar ärligt talat inte varför jag inte lika gärna kunde haft kvar sjukpenningen tills jag fick en anställning. Samma pengar- mindre psykbryt för mig. Ack ja, vad vet man?
Men slutet gott. Lyckan när Emmaus kunde anställa mig var total. Världens roligaste arbetsuppgifter+bästa arbetskamrater. Rättvist.

Vad har mer hänt? I januari-februari var det stambyte i lägenheten och Gud i London det var drygt. Jag försökte bo kvar i lägenheten medan renoveringen pågick. Jag höll ut i ca 5 minuter. Sen gav jag upp o flydde till Carro.
Men tänk er själva. Mitt i smällkalla januarimorgonen fjärta iväg till en barack som är så kall att vattnet i klosetten har frusit för att sköta sina morgonbestyr. Å nej tack.
En lägenhet utan toalett och utan vatten är inte mycket till lägenhet.
Allt löste sig ju himla bra eftersom jag fick passa Tor o Hannas lägenhet när dom var i Gambia två veckor. Sen stannade jag kvar i  4 extra veckor för dom är världens snällaste snällisar och kunde till sist återvända hem till ett badrum som var top notch.

Första maj gick av stapeln i Göteborg. Det var kallt som ett sibiriskt helvete. Helt sjukt kallt. Men ändå fin dag med massa mingel och ett fantastiskt trevligt nachtspiel hos Henrik med köffe, pastis och årgångsvin. Så ska en efterfestsslipsten dras.

Årets sämsta händelse var helt klart Israels attack mot Ship to Gaza.

Årets bästa är alla trevliga nya bekantskaper. och mina gamla bekantskaper. Och dom nygamla.

Jag och Agnes Z firade 30-årsjubileum som kompisar och hon överaskningsbjöd mig på hotell och trerätters. Det var så himla trevligt. Maten var "to die for", inredningen lyxig och livet filmstjärneaktigt. Särskilt rolig var den värdelösa sprätten som var bartender som vi satte guldkant på tillvaron med att snacka skit om. Allvarligt, han kallade oss flickor. Jag tycker man ska slippa kallas flicka när man fyllt 30. Han tyckte han var gud gåva till kvinnorna. Vi tyckte han var ett kånkelbär.

I september fick jag min anställning och sedan dess har livet varit mycket lättare att leva.

Jag fick olika trevliga besök under hösten och i december var jag i Tromsö som ett starskott på mitt nya projekt: hälsa på folk jag känner i fjärran och ofjärran länder.

2011 blir ett bra år det känner jag i min ichiasnerv.

Gott nytt år darlings!

Triss i Leilor

Dope show

Okej drogade Saskia igår.
Fick en tid på djursjukhuset och tänkte "Hey! Jag smider medan järnet är varmt" Eller så hade jag tänkt om jag vore Lucke Luke. I alla fall. Det var bara skitliv hos veterinären denna gången. För Saskia alltså, jag gillar Djursjukhuset men hon hade panik. J'accuse raketerna.
Jag köpte hela klabbet: lugnande piller, DAP-spray och nötlever. Det sista mest för att det var så synd om det lilla hjärtat. Tjångade i hunden piller när vi kom hem på doktorns inrådan så jag skulle veta vad som funkar.

Funkade väl helt ok. Hon blir trött och sover genom smällarna fast 7 timmar senare var hon fortfarande groggy och gick lite ostadigt. Det tyckte jag var lite läskigt så jag kör hippiesprayen fram tills fredag så får hon tabletter på kvällen. Hur som helst är det bättre än när hon bara är skiträdd och flämtar. Fetvadd i öronen är tydligen också bra. Finns tydligen på Apoteket. Jag trodde det bara var på Albert och Herberts tid man använde sånt som fetvadd men icke!

Joråsåatte

Skorpan gäspar kvart över sprickan i glaset och jag ska apselut gå o lägga mig jättesnart. Bara en kort update.
En affär 10 meter bort som säljer strumpor (ja visst är det mystiskt?) utökar med att sälja raketer i mellandagarna. Kvarterets ohängda glin är naturligvis skitglada men Saskia liiiiiider.
Det är faktiskt synd om henne på riktigt. Hon darrar och flämtar och vill inte ens äta leversnittar. Och om mig är det också synd som får ont i hundmammahjärtat.
I morgon är det jag som ringer djursjukhuset. Det måste finnas något lugnande till hundar. Antingen det eller så övertygar jag hela området om såna där fina stämningsfulla thailändska papplyktor istället för smällare och otyg.

Ananas är det bra. Gött att vara hemma. Faktiskt gött att jobba. Lugnt och fint på Emmaus, folk är o handlar ihjäl sig lite till på mellandagsrean. Vilken jag inte tänker sätta min fot på.
Hellre vargen än Lumor.

Carro kom hem från Madeira, en liten vecka har känts ganska lång. Fast det är klart man gör ju så jämrans mycket under julhelgen. Ja inte själva julafton då för då sitter man mest av tiden.

Jaha nu bombar dom igen, jag går och lägger mig i storsängen med darrande ålen.

Hare Kristmas

Okaj okaj. Juldag i Lerum. Total tråkma. Försöker äta bort den men det går dåligt.
Rasslade upp på ett tåg utan värme och toaletter som var en timme sent. Är oerhört glad för det eftersom det bara gick typ 3 tåg från Malmö C till Göteborg på hela dagen den 23:e. Många kom inte fram alls så en timmes försening är inte ens lönt att snacka om.
Mest minnesvärda var tanten som tyckte alltihop var Berlusconis fel och gubbtoken som tog min plats med hänvisningen att sånt inte gäller längre eftersom han missat två tåg. Civilisationens fernissa är tunn. Särskilt hos somliga.

Julafton förlöpte utan konstigheter. Jag slog sönder ett vinglas och Saskia åt upp tomtens gröt. Så Malmögänget har skött sig bra kan man säga. Inga Norénscener...än. Men jag hart ett dygn till på mig innan jag far hem. I morgon ska vi handla på Lindex. Om vi örkar. Det ligger nämligen här så slipper man åka till Göteborg och gå i köpcentrum, wich I hate.

Nu ska jag läsa inredningstidning om självgoda Stockholmare i mediebranchen som inreder. Jag siar: vita väggar och designklassiker+en skojsig kitchgrej bafatt visa hur mycket självdistans och humor de har de små filurerna.

alles klar

Gud i London! Nu är allt klart nu kan raska fötter börja springa tripp tripp tripp när fan dom behagar.
Allt och allt förrexten. Jag har liksom minimerat julbestyren så som alla andra hushållsgöromål.
Bara päronen och syskonen får klappar och dom är inhandlade på jobbet. Antal besök i svettigt köpcentrum: 0.
Jag tar med dom au naturèl och slår in dom i Lerum. Antal förstörda krusiduller på tåget: 0
Julstöket skiter jag i. Jag tänker inte tvätta fönstren förrns jag flyttar och hör sen. Antal skurknän: 0
Istället har jag ägnat mig åt det jag gillar med julen. Pynt i drivor (från jobbet då så klart) och tända ljus och sånt mög. Ja och så gav jag mig själv en Tromsöresa i julklapp.
Man kan säga att jag torkar mig i röven med julstressen. Det borde vara alla förunnat att jobba på loppis.

Är lite nojig dock för att mitt tåg inte ska avgå alternativt stanna i flera timmar. Har planerat att bunkra med matsäck och vatten till mig o Saskia och en god bok samt mitt allra bästa tålamod. Verkligt att det rekommenderas att inte åka någonstans alls dan före dopparedan då hela landet är på resande fot. Jaja vad är väl en bal på slottet? Jag kan inte ens börja att uttrycka hur korkat jag tycker det är att tågnätet inte har byggts ut för att motsvara behoven. Eller att underhållet blivit så eftersatt. Men tack privatiseringarna. För det man äger tar man ju hand om.Yeah right. Som alla vet som har bott hos en privat hyresvärd...

Slutligen verkar det som att jag skrämde skiten ur Neander Nylander, min läskiga granne för honom har jag inte sett röken av. Tur ändå att jag är ett så ilsket fruntimmer. Försåvitt det inte sitter ett kattlik uppspikat på dörren när jag kommer hem från julferien.
Ciao-ao

mogen ungdom

Gick en frejdig vinterpromenad med Saskia. Messade först Manne för att se om han var vid god vigör så jag kunde hämta min kofta. Han har såhär 2 timmar senare inte svarat så jag tolkar det som att vigören är...halvbra.

Igår träffade jag mina 20-somethinggrannar när jag tog upp tvätten. Dom skulle ut och hade förfest. Kände mig som värsta urtidsdjuret som tvättar på lördagkvällen (Då har man ju gott om tid). Ville liksom stanna och tala om att jag minsann inte alltid varit en sån här dönicke men erkände loppet kört i stället. Ägnade kvällen åt internex, snus och deckare. Mitt bästa.

Nu kokar jag linssoppa för det känns som soppa är just vad man ska äta en sån här söndag. Jag tänker stavmixa den och smoxa i grädde för lite extra piff.

Försöker sätta upp tavlor men ramarna är fel för betongkrokarna och står ut från väggen på ett sketafult sätt. Ack den som ändå jobbade på loppis o hade tillgång till andra billiga ramar. Oh förresten...det göööör jag ju.

Nu messar Manne. Kände väl på sig att jag baktalade hans vigör.

Tack Queer-as-folks!

I min ålder (33) har i stort sett alla mina jämnåriga stadgat sig. Folk gifter sig, köper IKEAsoffa och får barn. Jag får panik. Närå. Inte just nu och inte lika ofta längre men det händer.
Fast jag egentligen är väldigt nöjd med min tillvaro. Den här hetsen, var kommer den ifrån?
Jag tänker att jag ändå är lyckligt lottad. Jag har världens bästa vänner som utan att blinka räknar mig och min kamphund som en familj. Inget jävla tjat om drömprinsen. Om barnet som ska göra livet och kvinnoidentiteten fullkomlig.
Jag tackar HBTQ-rörelsen för det. Att familj är ett mycket brett begrepp. Att vi som avviker från normen också räknas.
Tack.

urk

Nån idiot, jag misstänker mig själv eftersom det bara är jag som bor här, hade glömt att köpa kaffe. Alltså fick jag dricka det billiga fulkaffet som låg längst in i skafferiet. Inte ok. Men å andra sidan borde jag vetat bättre är att köpa något som heter Gormetkaffe. Föga förtroendeingivande med felstavade produktnamn.
Det smakar liksom inte riktigt kaffe utan mer kartong.

Nu är det bara två veckor kvar på detta året. Det är störigt att det blir nytt år just som jag lärt mig vilket år det är och slutat skriva 2009 på blanketter. Trist att ha en inlärningssträcka på 364 dagar.
C''est la vie.

Torsk på Tromsö

Skrev ett asagrymt inlägg om Tromsö men tyvärr åt internet upp det. Onda onda Tele 2 och dess undermåliga bandbredd. Skitbolag.

Tromsö var tjockt nice. Som Haga i Göteborg fast snöigt. Utom där de hade värmeslingor i trottoaren, där var det snöfritt, helt sjukt faktiskt. Dessutom ligger det på en ö omgiven av höga fjäll. Golfströmmen gör att havet inte fryser utan ligger öppet och därför finns det en förtjusande hamnstad där det annars bara skulle finnas isbjörnar och kaskelotter och måhända en tokig naturfotograf.

Biblioteket är dock hypermodernt, påminner om operahuset i Sydney.

 Norweigan Air tappade bort mitt bagage mellan Oslo och Tromsö. Attans koskit där var ju allt smox jag hade med mig. Lyckligtvis anlände det 7 timmar efter mig så vi fick en konjak till kaffet.

 Verdens dödligaste bryggeri.

Vi pulsade i snö på dagarna och drack vin på nätterna. Jag fick även åka fjällhiss. Eller lift kanske det heter? Anyhoo det var också kul. Fjäll är väldigt vackert. Särskilt om man kan sitta på ett fik och dricka kaffe och titta på det.

Att gå ut i Tromsö.

Såhär tre dagar senare känner jag att jet-lagen börjar släppa. Nu är istället mitt stora problem en granne som har nån sorts hang-up på mig. Jag vill ju bara vara ifred hur svårt kan det vara?

Till havs!

Skriver ett inlägg på order av Carro. I morgon tidigt som i helvete far jag norrut till mörlret o kylan, härligt så här i december. Jag landar i Tramsö vid 11-strecket sen sätter jag sprätt på Nordpolens Paris som det också kallas. Tack och hej, klubbad sälpastej

Andra adverb

Det är fint i Tromsö så här års.


Fridens liljor. Idag är det andra adverb guds år 2010. Jag blev nästan inringd på jobb men sov så hårt att dom hann ringa någon annan. Och så säger dom att lättja skulle vara något dåligt.
Firar med långfrukost. Om jag bara härdar ut tillräckligt länge så glömmer hunden att hon vill gå ut och somnar om istället. Wich means kaffe och snus och internet tills ag vill gå ut. Bättre ordning.

Peppar på min Tromsöresa, på tordag smäller det, tidigt som faaaaan. Många åker till solen så här års men jag åker hellre ännu längre norrut där det är kallare och solen aldrig går upp öht. Konstigt men sant. Tromsö är också känt som porten till Arktis. Brrrr...
Jag ska styra med lite grejer innan jag åker.
*Skriva ut mitt resedokument
*Handla brännvinsost och oliver till värdfolket
*Växla pengar
Hittills har jag bara handlat oliver men jag har gott hopp om att reda ut övriga punkter i veckan som kommer.

Herregud nu fick jag i stort sett hjärtinfrakt!!! Världens största istappar håller på och lossnar från taket. Det låter som att huset är under belägring allra minst. Well thats plusgrader for ya.

Nu ska jag pynta vidare och tända det andra ljuset osv osv...

Ciao-ao

Ett år!

Göta Petter! Jag höll alldeles på att missa att i dag har jag bott i min lägenhet i ett år. Exactement! Ja jestanes tiden flyger förbi. För ett år sedan satt jag i ett lådkaos o käkade flyttpizza med julmust tillsammans men flytthjältarna Sussie, Back, Faranak, Anders, Sofie, Carro och Lillemor. Det firar vi med lite glimtar från året som gick,

 Hittade tyvärr ingen bild på det kristet gula köket. Kirikou har dock hängt i alla mina lägenheter. Det känns tryggt.

 En alldeles överdimensionerad slevskål.

 Den förbannade jävla röda väggjäveln.

 Fläktskåpet är fortfarande snett btw.

 Innan renoveringen hade jag badkar.. och en biljon silverfiskar.

 Hahaha cant beliiiiiiiiive att jag fick dessa att sköta affärerna i.

 Så här mysigt hade jag det när dom bytte stammar.

 Kakel i hallen

Och icke att förglömma den synnerligen gröna vägg (och tak) färgen på toa.

Polisen i mig

Jag har en inneboende konstapel som vaknar till liv varje gång det är dags att stänga och kunderna inte vill gå hem.
Helt plötsligt talar jag med synnerligen bestämd röst och säger saker som: "NU måste SAMTLIGA bege sig till kassan", pekar med hela handen och är allmänt barsk.
Har inte börjat knuffa folk än och det är ändå positivt. Undrar om jag kan få ha skärmmössa och batong på jobbet?